Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet gick in i valkampanjen med två frågor i fokus – förbud mot vinster i välfärden och ett regeringsskifte. Trots att partiet inte gjorde något rekordval har båda dessa mål i någon mån uppnåtts. Det finns en uppgörelse om begränsningar av vinster i välfärden och det finns en rödgrön regering – men en regering som inte inkluderar Vänsterpartiet.

Under valrörelsen blev V starkt förknippade med frågan om vinster i välfärden, till exempel tyckte betydligt fler än de som röstade på partiet att V hade bäst politik i denna fråga. Detta omvandlades dock inte till ett ökat antal röster för V, som ligger kvar på en liknande nivå som det gjort under det senaste decenniet, och efter valet har kritik riktats mot partiledningen för bristen på bredd i kampanjen.

Att V inte fick ingå i regeringen var en besvikelse eftersom stödet för att sträva efter ministerposter var starkt inom partiet. Efter Löfvens besked fanns det inte så stora valmöjligheter för partiet i regeringsfrågan. Löfven var inte beroende av V:s stöd och det fanns ingen tänkbar alternativ koalition partiet kunde stödja. Det enda sättet V kunde markera sitt missnöje var att lägga ner sina röster och uttala att partiet inte kommer att vara ett stödparti.

I nuläget har Vänsterpartiet en roll som det haft många gånger tidigare – att stödja en S-ledd regering i utbyte mot att få inflytande över policy. Årets budget är ett bra exempel. Eftersom Alliansen lägger fram ett gemensamt förslag behöver regeringen V:s stöd, vilket ger ett fördelaktigt förhandlingsläge. Partiet har fått gehör för flera av sina hjärtefrågor, men behöver samtidigt inte ta ansvar för helheten i regeringspolitiken.

På sikt finns utmaningar mot V:s position. Partiets stöd är inte nog för att regeringen ska få majoritet i riksdagen. Hur mycket partiet kommer att kunna påverka under mandatperioden kommer därför att vara beroende av om de borgerliga partierna tar den hand som Löfven sträckt ut över blockgränsen. Ökat samarbete i mitten kan också göra V mer isolerat inför nästa val.

Det finns också en utmanare utanför riksdagen. SVT:s vallokalsundersökning visar, trots att det är oviktade siffror som bör tolkas med viss försiktighet, att många väljare som röstade V 2010 i år röstade på Feministiskt initiativ. En tänkbar förklaring till detta, förutom att Fi och V lockar liknande väljare, är diskussionen precis innan valet om att taktikröster på Fi som bästa sättet att undvika att ge SD rollen som vågmästare. Även framöver kan Fi:s utveckling bli viktig för Vänsterpartiets roll i partisystemet. Under lång tid har V varit ensamma till vänster om S, men om Fi fortsätter närma sig 4-% spärren kommer detta att förändras. Omvänt, om Fi ser ut att vara långt ifrån spärren nästa val kan V potentiellt vinna över många av de som i år röstade på Fi.

 

Inlägget är författat av Sofie Blombäck, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet
 

Sidansvarig: Marie Demker|Sidan uppdaterades: 2014-10-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?