Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Valkampanjerna - så har de utvecklats

Utvecklingen av partiernas valkampanjer kan analyseras enligt modellen nedan: partierna skickar budskap till väljarna genom direkta kanaler (personliga kontakter) och indirekta kanaler (medierade kontakter). Partierna kan ha olika stark kontroll över kanalerna (de två översta pilarna), och kanalerna kan ha större eller mindre betydelse för väljarnas röstning (de två nedersta pilarna). Tjockleken på pilarna representerar kontrollen över kanalerna respektive kanalernas betydelse.

Polycentriska valkampanjer (1994-) åskådliggjorda

Med hjälp av denna modell sammanfattade jag i min doktorsavhandling Svenska valkampanjer 1866-1988 den historiska utvecklingen i sex perioder: Rikspolitisering 1887-1905; Partipolitisering 1905-1924; Teknikalisering 1928-1944; Radiocentrering 1948-1958; TV-centrering 1960-1964; och Konkurrensskärpning 1968-1985.

Konkurrensskärpningen under den sista perioden yttrade sig i att journalisterna började påverka innehållet i informationen till väljarna i stället för att samarbeta med partierna (tidningarna) och förhålla sig neutrala (radio och TV). Mot slutet av 1980-talet hade utvecklingen gått så långt att en ny period verkade stå för dörren: de journalistdominerade valkampanjerna. Det tydligaste tecknet på detta var den centrala position som Rapports 19.30 sändning hade under valrörelserna. När sändningen började var den stora frågan ”Vad toppar de med idag?”

I efterhand kan vi se att utvecklingen kulminerade i och med Miljövalet 1988. Som de flesta andra förändringar i kampanjhistorien var det teknikutvecklingen på medieområdet som drev fram en förändring. Med kommersiella TV-kanaler och med morgonsändningar och andra innovationer fanns det inte längre något självklart centrum i valkampanjerna. Förändringen gick fort. Redan 1994 nöjde sig kampanjledningarna med att spela in Rapports kvällssändning och titta på dem i efterhand.

Idag har vi fått vad man kan kalla polycentriska valkampanjer. De liknar konkurrensskärpningsperioden (indirekta kanaler är viktigare än direkta och partierna har stark kontroll över sina organisationer) men skiljer sig i ett central avseende: partierna har bättre förutsättningar att utnyttja kanalerna för medierad, indirekt, kommunikation. Ett område för ökad kontroll baseras på webben och de möjligheter att gå förbi de etablerade medierna som utvecklats. Ett andra område är en konsekvens av att medialiseringen av politiken nu har gått så långt att partierna och partiledarna har lärt sig hur en nyhet skall presenteras och hur man skall svara på journalisternas frågor. I och med partiernas anpassning till mediernas sätt att gestalta världen har den journalistiska bevakningen kommit att ligga närmare de budskap som partierna vill förmedla till medborgarna. Polycentrisk blir perioden eftersom den offentliga valdebatten förs på så många olika platser. Idag finns det inte längre någon naturlig fokalpunkt i valdebatten.
Frågan är inte längre vad Rapport skall toppa med utan istället ”Var finns valdebatten?”.


Inlägget är författat av Peter Esaiasson, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
 

Sidansvarig: Marie Demker|Sidan uppdaterades: 2014-11-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?