Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Moderaterna

Riksdagsvalet 2014 har ibland beskrivits som ett val med nästan bara förlorare. Moderaterna ingår utan tvekan i denna grupp, och kan dessutom beskrivas som valets största förlorare med 23,3 procent av rösterna. Partiet blev i och för sig fortsatt näststörsta parti i riksdagen, men skillnaden till socialdemokraterna blev mycket större än vid valet 2010, hela 7,7 procent, och framförallt minskade andelen personer som röstade på moderaterna med 6,7 procent.

I ett lite längre historiskt perspektiv är valresultatet 2014 inget dåligt resultat för moderaterna. Under de senaste 30 åren har moderaternas valresultat ofta hamnat en bit över 20 procent. Valresultaten från 2002 med bara 15,3 procent av rösterna och från 2010 med hela 30,1 procent av rösterna framstår som avvikande från det generella mönstret.

Valresultatet 2014 har fått tydliga konsekvenser för moderaterna på den partiinterna arenan. Man förlorade inte bara regeringsmakten, utan partiordförande Fredrik Reinfeldt meddelade redan på valnatten att han skulle avgå. Fredrik Reinfeldt har av hela 45 procent av de moderata väljarna, både valet 2010 och 2014, beskrivits som mycket viktig för deras partival. Inte långt därefter meddelade också Anders Borg, Reinfeldts parhäst i alliansregeringen, att han skulle avgå som moderaternas ekonomisk-politiske talesperson. Det innebär att moderaterna kommer att få ett nytt ledarskikt. Riksdagsgruppens gruppledare Anna Kinberg-Batra utsågs till Borgs efterträdare och spekuleras också bli Reinfeldts efterträdare vid partiets extrastämma i mars då en ny partiordförande skall utses.

Ideologiskt har moderaterna gjort en resa sedan förra gången de satt vid regeringsmakten i början av 1990-talet. Men redan på 1980-talet lades grunden för partiets väljarframgångar de senaste åren. Då genomgick partiet en modernisering och professionalisering som lite förenklat innebar att man inte längre bara talade till och med de egna medlemmarna och villaägarna, utan till bredare väljar- och löntagargrupper (Ekengren och Oscarsson 2011, 2013). Under regeringstiden i början av 1990-talet stod liberal principfasthet i sitt högsäte, men under Reinfeldts tid vid makten har pragmatism och en vandring mot mitten kunnat noteras. Nationalistiska drag har under lång tid tvättats bort ur den moderata ideologin. Inte minst vurmandet för EU och Europatanken har inneburit att nationalistiska tendenser försvunnit ur den moderata ideologin.

Den kanske mest spännande frågan just nu är om partiledarvalet kommer att få några konsekvenser för den moderata ideologin? Partiets utspel direkt efter valet har handlat om att fortsatt försvara individens valfrihet, arbetslinjen, välfärdsstaten samt öppenhet och tolerans. Alla dessa ingredienser har varit mycket tydliga i Reinfeldts egen position. Kinberg-Batra som under hösten 2014 allt mer har framställts som den självklara efterträdaren beskrivs i mediedebatten som en garant för att projektet de nya moderaterna kommer att leva vidare.

 

Inlägget är författat av Ann-Marie Ekengren, Statvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
 

Sidansvarig: Marie Demker|Sidan uppdaterades: 2014-10-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?