Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Miljöpartiet

Riksdagsvalet 2014 var en stor framgång för Miljöpartiet då partiet tar steget till regeringsparti. Resultatet i riksdagsvalet 2014 var också en besvikelse för Miljöpartiet, då många trodde att partiet skulle få en betydligt större andel av rösterna. Även om Miljöpartiet brukar får ett högre röststöd i Europaparlamentsvalen än i riksdagsval togs resultaten i Maj 2014 (15,4%) som tecken på att Miljöpartiet befann sig i stark medvind. Även opinionsmätningar visade på ett ökande stöd jämfört med de 7,3 % som Mp fick i riksdagsvalet 2010. Valresultatet på 6,9 % av rösterna infriade inte dessa förhoppningar. Den vallokalsundersökning som SVT presenterade på valnatten indikerade att framgångarna för feministiskt initiativ (Fi) var en starkt bidragande orsak till att valresultatet inte blev bättre än det blev. Miljöpartiet vann som nytt och annorlunda parti representation i valet 1988, föll ur riksdagen 1991 för att återkomma i valet 1994. Sedan dess har partiet etablerat ett tydligt utrymme i det svenska partisystemet och är idag ett etablerat regeringsalternativ.

Miljöpartiet är inte unikt svenskt. Under de senaste decennierna har Miljöpartier eller Gröna partier etablerats i en rad partisystem, vilket ses som en återspegling av skiljelinjer och ideologiska förändringar som följt av den globalisering och utvecklingen av det ”post-industriella” samhället. Den österrikiska statsvetaren Martin Dolezal har i en jämförande analys konstaterat att de gröna partierna väljare till största del utgörs av välutbildade människor i större städer, verksamma inom det socio-kulturella området och unga eller yngre miljövänliga medelålders som också är positiva till mångkulturalism och individualism (Dolezal 2010). På så vis ses ofta de gröna partierna som en motpol till populistiska främlingsfientliga partier. Miljöpartiets väljarbas passar väl denna karakteristik.

Miljöpartiet de Gröna har ända sedan det bildades arbetat utifrån direktdemokratiska ideal. I partiprogrammet vill partiet verka för ökat medborgarinflytande via folkomröstningar, men det syns framförallt i den interna partikulturen. Barrling (2014) framhåller att partiet behållit sina särdrag vad gäller medlemsinflytande. Detta framgår av den jämförelsevis omständliga förankringsprocedur som innebär att beslut om motioner och inlägg från såväl språkrör som riksdagsledamöter förväntas ha sin bas i ståndpunkter formulerade av riksdagsgruppen och Miljöpartiets kongress. Den enskilda partimedlemmen på gräsrotsnivå har därmed principiellt ett lika stort inflytande som en riksdagsledamot vad gäller att kunna påverka partiet.

Beslut – stora och små – fattas vid medlemsmöten och/eller på miljöpartiets årliga kongress. Besluten från medlemsmötet tas ofta (men inte alltid) vidare till kongressen där nya diskussioner förs av de medlemmar som valts till kongressombud av sitt respektive medlemsmöte. Det återstår att se om och i så fall hur, Mp förmår behålla sin direktdemokratiska partikultur även som ett regeringsparti.
 

Inlägget är författat av Maria Oskarson och Fredrika Lagergren Wahlin, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Sidansvarig: Marie Demker|Sidan uppdaterades: 2014-10-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?