Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna gjorde med 4,6 procent i riksdagensvalet 2014 sitt sjätte bästa val sedan partiet bildades 1964. Å andra sidan gjorde partiet sitt näst sämsta val sedan det kom in i Riksdagen (av egen kraft) 1991. Med tanke på att partiet i stort sett under hela mandatperioden, trots regeringsmakt, legat under 4 procent i genomsnitt i opinionsmätningar var det trots allt ett starkt resultat på väljararenan. Överströmningen av väljare från Moderaterna var kraftfull, och denna gång var det sannolikt mer en fråga om ideologisk förändring än taktikröstning. Moderaternas starka liberala profilering gynnade sannolikt Kristdemokraterna och gav dem det ideologiska utrymme på väljararenan - inom de socialkonservativa väljarskikten - som krävdes för att klara sig kvar i Riksdagen.

Partiet blev på den parlamentariska arenan förknippat med det departement, socialdepartementet, där partiets företrädare var ansvariga. Trots detta var partiet mycket aktivt i utskotten inom t ex migration och skola, engagemang som endast sällan nådde ut till väljarna. De frågor kring sexuell identitet, abort och religion som partiets förträdare ofta får stå till svars förekom nästan inte alls i Riksdagen. Och när de gjorde det var kraven oftast ökat skydd mot hatbrott, starkare diskrimineringslagstiftning och vidgat skydd för könsöversridande identiteter.

På den partiinterna arenan utkämpades en ledastrid mellan Göran Hägglund och Mats Odell, gruppledare i riksdagen, under vintern 2011-2012. En strid ur vilken Hägglund gick som segrare medan Odell avgick som gruppledare och nu även lämnade Riksdagen. Ideologiskt ville många tolka striden som en konflikt mellan värdekonservatism och socialliberalism. Odells politiska profil var dock mer allmänborgerlig än värdekonservativ och Hägglund är snarare socialkonservativ än liberal. Striden bör ses som en konflikt mellan kristdemokratins kärntrupper med bas i å ena sidan lågkyrklig och pietistisk arbets- och pliktkultur och å andra sidan Hägglunds – mer ideologiskt förankrade - budskap om familjen som samhällets grundenhet.

Mellan ungdomsförbundet KDU och moderpartiet har det också länge funnits motsättningar, i valrörelsen illustrerad av reaktionerna på KDU-ordförande Sara Skyttedals uttalanden om behovet av begränsningar i flyktingmottagandet. Partiledningen med Hägglund i spetsen tog mer eller mindre avstånd från Skyttedal och betonade KD:s stöd för en fortsatt svensk mottagning av flyktingar så länge den internationella situationen kräver det.

Kristdemokraterna kämpar för en plats i det svenska partisystemet. Som socialkonservativt alternativ hade de länge en möjlig plats för den mindre grupp väljare som särskilt värnar traditionella värden, familj men också solidaritet och internationellt engagemang. Partiet har dock svårt att attrahera yngre väljare och väljare utanför kärngrupperna kyrkligt och ideellt engagerade väljare. Och med Sverigedemokraterna som ny konservativ utmanare har situationen blivit än svårare.
 

Inlägget är författat av Marie Demker, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Sidansvarig: Marie Demker|Sidan uppdaterades: 2014-10-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?